Skip to main content

TIDSBEGRÄNSAT ERBJUDANDE: 60% rabatt!

Beror mina humörsvängningar på förklimakteriet?

Hormonförändringar kan påverka din mentala hälsa på många olika sätt. Men det är inte den enda anledningen till humörsvängningar i förklimakteriet.

Senast uppdaterad 4 september 2025

Det blir allt vanligare att prata öppet om klimakteriet. Generation X är den första generationen kvinnor som, när de själva når medelåldern, vågar prata om utmaningar de upplever. Även kända personer som Halle Berry, Drew Barrymore och Naomi Watts delar öppet sina erfarenheter av vallningar, torra slemhinnor och svettiga nätter. Men det är inte bara kroppen som förändras, även hjärnan kan påverkas.

Varför förklimakteriet påverkar humöret

Förklimakteriet (fasen innan själva klimakteriet) börjar när menscykeln börjar variera med sju dagar eller mer, och slutar 12 månader efter sista mensen. Den här perioden kan pågå i upp till tio år och kopplas allt oftare till förändringar i den mentala hälsan.

"Humörsvängningar är absolut kopplat till förklimakteriet," säger Pauline Maki, Ph.D., professor i psykiatri, psykologi och gynekologi vid University of Illinois Chicago. Forskning visar att kvinnor i förklimakteriet har 40% högre risk att drabbas av depression än kvinnor som ännu inte påbörjat övergången.

Hormonförändringar spelar en stor roll. Östrogen stödjer produktionen av signalsubstanser som serotonin, dopamin och GABA – ämnen som hjälper till att reglera humöret – och påverkar dessutom kroppens stressystem.

Men det handlar inte bara om att nivåerna sjunker. Det är inte själva minskningen som leder till humörsvängningar, utan variationen. När östrogenet skjuter i höjden ena dagen och störtdyker nästa, ökar risken för depression – särskilt om du redan är stressad.

Hjärnavbildning bekräftar detta. Judith Joseph, M.D., psykiater och författare till High Functioning, hänvisar till studier som visar att mängden grå substans i hjärnan kan minska under den här perioden, och det är där som nervcellernas cellkroppar finns. Forskning tyder också på att hormonbehandling i klimakteriet (MHT) kan ha en skyddande effekt.

"En studie visar att hjärnan börjar öka antalet östrogenreceptorer, ungefär som att lägga ut fler nät för att fånga upp mer östrogen," säger Joseph. "Hjärndimma eller känslor av nedstämdhet är alltså inte bara inbillning, det är ett symtom på vad som faktiskt händer i din hjärna."

Vanliga symtom

Många kvinnor i förklimakteriet upplever oro, nedstämdhet, irritation och humörsvängningar. Men eftersom symtomen ofta är mildare och mer tillfälliga än vid en klinisk depression, är det inte alltid som de märks utåt.

"Vissa kvinnor berättar att de inte riktigt känner igen sig själva. De kan känna sig lättretliga, mer oroliga, mindre motiverade och ha kortare tålamod än tidigare. Men eftersom de i stort sett fungerar som vanligt, är det inte säkert att personer i deras omgivning märker något," säger Hadine Joffe, professor i psykiatri vid Brigham & Women’s Hospital.

Även kognitiva symtom som glömska och hjärndimma är vanliga. För vissa är det så påtagligt att de börjar undra om det kan vara ADHD. Men om du inte haft symtomen tidigare i livet och de uppstår nu i medelåldern, handlar det troligen om hormonella förändringar.

Läs mer om hjärndimma i klimakteriet

Vem är i riskzonen?

Medelåldern kan i sig vara en utmanande tid, med många förändringar i livet – som jobb, familj och relationer – som påverkar hur vi mår. När man dessutom går igenom fysiska förändringar som viktuppgång, minskad sexlust och sämre sömn, kan det bli en extra tuff kombination för både kropp och sinne.

Kvinnor som tidigare haft depression löper större risk att drabbas igen, och många upplever att symtomen kommer tillbaka under förklimakteriet.

Behandling

Ett viktigt första steg är att faktiskt förstå och acceptera att humöret kan påverkas under den här tiden. Många kvinnor är vana vid att sätta sina egna behov sist och dölja sina känslor. Stöd från både vänner och vården är viktigt.

Hormonbehandling kan hjälpa, särskilt när den kombineras med antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi. Om det inte fungerar, prata med vården för andra alternativ du kan prova.

Varför livsstil spelar roll

Att ha realistiska förväntningar kan göra stor skillnad. Joseph rekommenderar att kvinnor börjar förbereda sig för förklimakteriet redan i slutet av 30-årsåldern.

Att röra på sig regelbundet, äta balanserat, prioritera god sömn och hitta stöd i den sociala kretsen kan hjälpa till att lindra symtomen.

Och även om det är bra att vara förberedd, finns det ingen anledning att oroa sig i onödan. "De flesta kvinnor får inga större problem med humöret," säger Joffe. Det är något som kan ge en känsla av trygghet inför den här livsfasen.

Denna artikel är endast avsedd som information och ersätter inte råd, diagnos eller behandling från en läkare. Prata alltid med din vårdgivare för personlig vägledning.

Detta innehåll är endast för informationsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det bör inte betraktas som en ersättning för vägledning från din vårdgivare.